Anatomi

Urinvägarna och det manliga fortplantningssystemet

Urinvägarna

Urinvägarna består av njurarna, urinledarna, urinblåsan och urinröret.

Njurarna
Njurarna är ett par bönformade organ lokaliserade under revbenen nära mitten av ryggen. De avlägsnar slaggprodukter från blodet, upprätthåller saltbalansen och andra ämnen i blodet och producerar erythropoetin (hormon som triggar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen). Varje njure består av omkring 1 miljon mikroskopiska ”filtreringspaket” som innehåller kapillärer, glomeruli, som avlägsnar uremiska slaggprodukter från blodet och bildar urin. Varje glomeruli är sammanbunden med ett långt rör, tillsammans bildar glomeruli och det avförande röret en enhet som kallas ett nephron. Varje nephron sammanbinds till större utbredda rör och vidare till ett större samlingsområde kallat calyx. Calyces bildar en trattformad del av de övre urinledarna (renal pelvis).

Urinledarna
Urinledarna är fibermuskulära rör som leder urinen från renal pelvis till urinblåsan. Varje urinledare är ungefär 40 cm lång, urinledaren från höger njure är något kortare än den vänstra. Urinledarna består av slemhinna, muskulärt och fibröst lager. Området där urinledarna går in i urinblåsan kallas trigonum. En ventilmekanism i detta område förhindrar reflux (tillbakagång) av urin in i urinledarna och upp till njurarna.

Urinblåsan
Urinblåsan är ett säckformat muskulärt organ som lagrar urin. Den är placerad bakom pubisbenet och sitter i bäckenet och är därmed skyddad. Urinblåsan hålls på plats av ligament (band av stark, fiberliknande vävnad) som sammanbinder blåsan med bäckenväggen och andra organ. Den trånga, inre öppningen av urinröret i urinblåsan kallas blåshalsen. Musklerna i blåshalsen och runt urinröret (s k sfinktrar) hindrar att urin läcker. När urinmängden i blåsan når en viss nivå, skickar hjärnan impulser till sfinktern så att den slappnar av och impulser till blåsmuskeln så att den dras samman och tömmer urin. När blåsan drar ihop sig töms urinen ut ur kroppen via urinröret.

Urinröret
Urinröret transporterar urin från urinblåsan ut ur kroppen. Hos kvinnor är urinröret ca 4 cm långt. Urinröret består av mjuka muskelfibrer, sfinktermuskelfibrer, ett lager av elastisk vävnad och collagenvävnad, samt är täckt med slemhinna. Det kvinnliga urinröret börjar i blåshalsen och går ut ur kroppen framför öppningen i vagina (den kvinnliga fortplantningskanalen). Hos män är urinröret ca 20-22,5 cm långt och går från blåshalsen till änden av penis. Det manliga urinröret består av tre delar; prostatiska, membranösa och spongiösa delen. Det prostatiska urinröret är den bredaste delen av urinröret och passerar via prostatakörteln. Den består av fibrös vävnad, muskelfibrer och små körtelöppningar.

Membranösa delen av urinröret är ca 2 cm långt och ligger mellan de triangelformade ligamenten i bäckenet. Den längsta delen av urinröret är den spongiösa och sträcker sig via penis till ollonet. Corpus spongiosum är den lägre delen av penis som omger och skyddar urinröret.

Det manliga fortplantningssystemet

Det manliga fortplantningssystemet består av penis, testiklar, bitestiklar, vas deferens, prostata och sädesblåsor.

Penis
Den inre strukturen av penis består av två cylinderformade svällkroppar (corpora cavernosa); urinröret; erektil vävnad som omger urinröret; två huvudartärer och flera vener och nerver. Den längsta delen av penis är skaftet inkl ollonet. Öppningen i ollonet kallas meatus.

Testiklarna
Testiklarna producerar sperma och testosteron. Testiklarna finns i pungen som kallas skrotum.

Varje testikel är sammanbunden med en litet spiralformat rör, bitestikeln, där sperma lagras upp till 6 veckor och mognar. Bitestiklarna sitter samman med prostatakörteln via ett par rör som kallas vas deferens. Vas deferens är del av en större bunt av vävnad, blodkärl, nerver och lymfkärl, kallad funikeln.

Prostatakörteln
Prostatan är en valnötsstor körtel under urinblåsan och framför ändtarmen. Den omges av fibrös vävnad, s k prostatakapseln. Urinröret passerar via prostatan till blåshalsen. Prostatan producerar prostataspecifikt antigen (PSA) och prostatasurt fosfatas (ett enzym) som finns i seminalvätskan.

Sädesblåsorna
Seminalblåsorna är påsliknande strukturer lokaliserade nära prostata. De avger en tjock vätska som blandas med seminalvätska som produceras av prostata och sperma från testiklarna och bildar sädesvätska (ejakulat).

tillbaka till toppen

Anatomi (fortsatt...)