Barnurologi

Hydronefros

Hydronefros (vattennjure)

Översikt

Njuren producerar urin som samlas upp i njurbäckenet varefter urinledaren (uretären) leder urin till urinblåsan vid den pelvouretrala övergången (mellan njurbäckenet och uretären). Förträngning (striktur) vid denna övergång reducerar urinflödet från njuren och kan resultera i förstoring av njurbäckenet (hydronefros) och på sikt även leda till njurskada. PUJ-obstruktion (blockering) kan vara allvarlig, liten eller intermittent som diagnostiseras ibland vid ultraljudsundersöknng av fostret. Det är den främsta orsaken till hydronefros under fosterlivet och hos nyfödda.

Förekomst och utbredning
Vid cirka 1 % av fosterultraljuden upptäcker man hydronefros hos fostret. I 50 % av dessa fall är orsaken PUJ-blockering. PUJ-blockering är vanligare hos pojkar och påverkar den vänstra njuren oftare än den högra. I omkring 20 – 30 % av dessa fall uppstår det i båda njurarna (bilateralt). Orsaker Medfödda abnormiteter är den vanligaste orsaken av PUJ-blockering hos spädbarn. Tillståndet beror ofta på en abnormitet i musklerna som omger PUJ. Det kan också bero på en abnormitet i strukturen eller positionen av urinledaren, njuren och njurens blodkärl. Hos äldre barn kan PUJ-blockering bero på följande orsaker:

• Sammanträngning av urinledaren på grund av inflammation
• Tillstånd där ärrvävnad uppstår i njurhålan (retroperitoneal fibros)
• Njurstenar
• Ärrvävnad från tidigare operation för att korrigera PUJ-obstruktion
• Korsande blodkärl som förtränger PUJ (20 % av alla fall av hydroneftros)

Tecken och symtom

Symtomen vid PUJ-blockering inkluderar följande:

• Ryggsmärta
• Blod i urinen (hematuri)
• Ingen tillväxt av njuren
• Smärta i sidan
• Palpubel resistens i buken
• Njurbäckeninflammation (pyelit)
• Urinvägsinfektion (UVI)

Diagnos

PUJ-obstruktion som är orsak till hydronefros diagnostiseras vanligtvis genom ultraljud under fosterlivet. Spädbarnspatienter där man misstänker detta tillstånd undersöks med hjälp av ett njurultraljud. Andra röntgenundersökningar, framförallt urografi kan också vara nödvändig att utföra.

Andra diagnostiska tester som används för att utvärdera njurens funktion och fastställa obstruktionsgraden inbegriper:

• Kreatinin, BUN (kväve i blodomloppet), och elektrolytnivåer
• Total blodvärde (CBC)
• Njurscintigrafi
• Urinodling
• Blåsröntgen (MUC; används för att fastställa vesikouretal reflux)

Vid njurscintigrafi injiceras en liten mängd radioaktivt ämne i en ven. Sedan kan man bedöma njurens funktion genom att använda scannade bilder av organet medan ämnet försvinner ur blodet.

Behandling

Nyfödda med PUJ-obstruktion och hydronefros bör få antibiotika för att förebygga infektion och bör kontrolleras med njurultraljud var tredje till sjätte månad. Om PUJ-obstruktionen orsakar en markant reducering av njurens funktion utförs en operation som kallas för pyeloplastik för att häva obstruktionen, förbättra urinflödet och reducera risken för njurskador. Pyeloplastik inbegriper resektion (förminskning) av obstruktionen och rekonstruktion av PUJ. En tillfällig anordning som håller urinledaren öppen (stent) kan stickas in för att dränera njuren och hålla det opererade området säkert öppet under läkningsfasen.

Komplikationerna inbegriper:

• Njurbäckeninflammation (pyelonefrit)
• Postoperativ förgrängning av urinledaren (striktur)
• Återkommande PUJ-obstruktioner
• Urinläckage till omgivande vävnader
• Urinvägsinfektion, UVI (t.ex. cystit)

Patienterna bör följas upp många år efter en pyeloplastik. Man utför regelbundet tester för att bedöma njurens funktion (6 månader till 1 år).

Prognos

Resultatet för patienter som genomgår pyeloplastik är goda (95 % blir botade).

Anmälaren Vid: Under Construction

tillbaka till toppen

Barnurologi (fortsatt...)