Blod i urinen

Diagnos

Diagnos

Klassificering

Blödning klassificeras när det uppstår vid urinering, vilket kan indikera var problemet finns lokaliserat.

• Vid påbörjad urinering (initial hematuri) – urinröret eller prostatan (män)
• Hela urineringen (total hematuri) – urinblåsan, urinledaren eller njurarna
• Avslutad urinering (terminal hematuri) – urinblåsan eller prostatan (män)

Symtomen kan indikera blödningens lokalisering och/eller orsak:

• Buksmärtor – inflammation i njuren eller urinledaren orsakat av trauma, infektion eller tumör
• Förminskat urinflöde, tveksam eller ofullständig tömning – nedre urinvägarna, benign prostatahyperplasi, tumör
• Feber – infektion, typisk för njuren eller urinledaren
• Smärta i sidan – njurtrauma eller tumör
• Akut urineringskänsla, smärta eller frekvent urinering - urinblåscancer

Läkare sammanställer en komplett personlig hälsobakgrund och familjehälsobakgrund. Den personliga bakgrunden kan ge användbar information om:

• Överdrivet alkoholintag och rökning
• Exponering för giftiga ämnen så långt som 25 år tillbaka i tiden
• Tidigare njurstenar
• Skador och infektioner
• Pågående eller tidigare drogmissbruk
• Illamående
• Urineringsrutiner

Ärftlig bakgrund kan påvisa medfödda benägenheter för njurstenar, drepanocytanemi, von Hippel-Lindaus-sjukdom, eller annan genetisk störning förknippad med hematuri. En genomgående fysikalisk undersökning utförs, där man speciellt kontrollerar urinvägarna, buken, bäckenet, genitalierna och ändtarmen.

Tester
Vid fall med misstänkt mikroskopisk hematuri tas ett urinprov från patienten och appliceras på en kemiskt behandlad remsa. Kemikalien ändrar färg om det finns blod i urinen. Intensiteten i färgen påvisar hur mycket blod det förekommer. Detta test (som kallas för mätstickstestet) utförs på läkarens mottagning.

Ett positivt resultat betyder att man undersöker urinen i mikroskop för att se om det finns cancerceller (urincytologi). Man kan behöva odla urinen för att se om det finns olika infektioner. Testerna kan repeteras med urinprov var 24:de timme, och läkaren kan även begära en blodkemikalieundersökning.

Urethracystoskopi, eller cystoskopi, utförs när orsaken till den makroskopiska hematurin inte kan fastställas. Man ger lokalbedövning och ett litet styvt eller flexibelt fiberoptiskt instrument sticks in i urinröret. Läkaren kan visuellt kontrollera urinröret, urinblåsan och prostatan genom cystoskopet. Proceduren tar ungefär 10 minuter. Vissa patienter upplever mindre och kortvarigt obehag vid urinering eller lite blod i urinen de nästföljande dagarna.

Urografi är en speciell röntgenprocedur där en färglös vätska som innehåller iodin injiceras i en ven i patientens arm. Färgämnet tränger in i urinvägarna och ger förbättrad kontrast under 30 minuter när man tar röntgenbilderna. Denna procedur ger en bättre bild av njurarna, urinledarna och urinblåsan och kan visa stenar, tumörer, blockeringar och andra möjliga orsaker till hematuri. Efter proceduren kan läkaren be patienten gå till toaletten, helt tömma urinblåsan och komma tillbaka för en slutlig röntgenbild.

Patienter som tidigare uppvisat allergiska reaktioner mot intravenösa färgämnen eller skaldjur bör tala om det för sin läkare innan man utför en urografi.

Om dessa tester inte påvisar orsaken till hematuri, kan man utföra ett ultraljud eller datortomografi (CT-scanning).

Särskiljande diagnoser
Om man inte upptäcker några speciella orsaker, kan man utesluta urinblåsecancer, njurstenar, njurcancer och andra allvarliga sjukdomar. De möjliga orsakerna som återstår kan försvinna av sig själva eller så kan hematurin vara idiopatisk. Män över 50 utan fastställd diagnos kan genomföra årliga prostataspecifika antigentester (PSA) för att upptäcka prostatacancer.

tillbaka till toppen

Blod i urinen (fortsatt...)