Manlig Infertilitet

Behandling

Behandling

Minst hälften av alla fall av manlig sterilitet kan behandlas så att befruktning möjliggörs. Det finns tre olika behandlingskategorier:

• Assisterad reproduktion
• Läkemedelsbehandling
• Operation

Behandling innefattar metoder att erektil dysfunktion, (erektionsförmåga), framkalla ejakulation, samla in sperma och att befrukta ett ägg:

• Elektroejakulation
• Återvinning av sperma och rengöring
• Provrörsbefruktning (IVF)
• Intracytoplasmisk spermieinjicering (ICSI)
• Könscellsöverföring i äggledaren (GIFT)

Elektroejakulation—Denna metod kan användas för att framkalla ejakulation när neurologisk dysfunktion förhindrar det. En elektrisk sond som genererar ström placeras i ändtarmen och stimulerar nerverna och framkallar ejakulation; sädesvätska sipprar ut genom urinröret och samlas upp. Retrograd ejakulation är förknippad med proceduren och patienten tar vanligtvis natriumbikarbonat dagen före för att göra urinen alkalisk (utan syra) och oskadlig för sperman. Lämpliga kandidater för elektroejakulation är män som genomgått retroperitoneal lymfkörteldissekering vid testikelcancer, samt män med skador på ryggmärgen.

Spermieextrahering—Denna teknik används för att erhålla sperma från testiklarna eller bitestiklarna när blockering, medfödd avsaknad av sädesledaren eller otillräcklig spermieproduktion orsakar azoospermi. Med hjälp av en teknik som kallas mikrobitestikel spermieandning (MESA), gör kirurgen ett snitt i pungen och tar sperma från bitestiklarna. Perkutan bitestikelspermieaspiration (PESA) utförs med hjälp av en tunn nål och liknar MESA, men innebär inte mikrokirurgi. Läkaren använder en nål för att penetrera pungen och bitestiklarna och suger ut sädesvätska i en injektionsspruta. Testikulär spermieextrahering (TESE), borttagning av en liten mängd testikelvävnad används för att extrahera sädesvätska från män med försvagad spermaproduktion, eller när MESA misslyckas. (läs också Testikelbiopsi)

Dessa metoder utförs under lokalbedövning och tar vanligtvis 30 minuter och kan orsaka smärta och svullnad.

Spermieseparering —I denna metod isoleras och prepareras de friskaste spermierna för inseminering. Sperman och tvättlösningen kombineras och rörs noggrant om (centrifugeras) och processen repeteras om nödvändigt. Processen separerar spermierna från de vita blodkropparna och fettsyror (prostaglandiner) i sädesvätskan vilket kan hindra spermiernas rörlighet. Den koncentrerar också spermierna vilket ökar chansen för befruktning.

Spermier extraherade med MESA, PESA, eller TESE kan användas vid provrörsbefruktning (IVF) och intracytoplasmisk spermieinjicering (ICSI). IVF innebär att man kombinerar ägg med spermier i ett laboratorium, med korrekta befruktningsförhållanden, och sedan överför embryot till livmodern. För att få fram ett ägg används ultraljud för att guida den tunna nålen genom vaginas vägg in i äggstocken eller görs ett snitt i buken för att komma åt äggstocken (laparoskopi). När äggen samlats in kombineras de med preparerad sperma i en steril skål 2 till 4 dagar. Efter befruktningen överförs embryorna till livmodern. IVF används vanligast för befruktning på grund av sjukliga förändringar i de kvinnliga reproduktionsorganen.

Intracytoplasmisk spermieinjicering (ICSI) kan användas med orörliga spermier vid en provrörsbefruktning. Med hjälp av en tunn glasnål injiceras en spermie direkt i ett moget ägg. Ägget inkuberas och överförs till livmodern.

Befruktning uppstår i 50 % till 80 % av fallen och ungefär 30 % resulterar i en lyckad födsel. Äggdelningen kan misslyckas och embryot avbryta sin tillväxt vid ett tidigt utvecklingsstadium. Yngre patienter upplever bättre resultat och ägg med sämre kvalitet och mogen ålder resulterar i en lägre procent lyckade befruktningar.

ICSI ökar inte förekomsten av multipla befruktningar. Det finns inte mycket information om hälsan och fertiliteten hos barn som avlats med denna procedur eftersom den utfördes första gången 1992.

Överbliven sperma extraherad med MESA eller PESA kan vanligtvis frysas ner för framtida användning, men de flesta TESE-extraherade spermier har inte tillräckligt bra kvalitet för nedfrysning (kryolagring). Multipla MESA- eller PESA-procedurer rekommenderas inte eftersom det kan leda till ärrbildning.

Könscellsöverföring i äggledaren (GIFT)—Denna metod rekommenderas för par med oförklarliga fertilitetsproblem och normal reproduktivitetsanatomi. Mogna ägg och preparerad sperma kombineras i en injektionsspruta och sprutas in i äggledaren med hjälp av laparoskopi. De embryon som uppstår med denna procedur faller naturligt ner i livmodern för implantation.

Den genomsnittliga befruktningsprocenten för denna metod är omkring 30 %.

Läkemedelsbehandling innebär att man ger mediciner för att förbättra spermieproduktionen, behandla hormonell dysfunktion, bota infektioner som äventyrar spermierna och motverkar spermaantikroppar. Administrationen av testosteron liknar den som används för att behandla testosteronbrist. Tamoxifen (Nolvadex®), ett antiestrogent ämne som används för att stimulera utsöndring av gonadotropin (ett manligt hormon) vilket gör att det börjar produceras testosteron. Antibiotika, som levofloxacin (Tarivid®) och doxycyklin (Vibramycin®), används för att behandla fertilitetshämmande infektioner i urinvägarna, testiklarna och prostata, samt sexuellt överförda sjukdomar.

Operation utförs för att behandla blockeringar och pungåderbrock. Vasoepididymostomi är en mikrokirurgisk procedur som korrigerar blockeringar i det hopringlade röret som förbinder testiklarna med sädesledaren (epididymis). Blockeringar uppstår vanligtvis från sexuellt överförda sjukdomar och innefattar cystor och rörtillslutning (atresi) vilket oftast är genetiskt. Verikocelektomi, borttagning av åderbråck från testiklarna vilket ofta resulterar i en ökad spermiemängd.

Anmälaren Vid: Under Construction

tillbaka till toppen

Manlig Infertilitet (fortsatt...)