Njurcancer

Diagnos

Diagnos

Om läkaren misstänker njurcancer utförs en serie undersökningar, procedurer och laboratorietester för att bekräfta diagnosen. Man utför också en genomgående läkarundersökning för att utvärdera patientens hälsa och erhålla information om symtom och fastställande av medicinsk bakgrund för att klargöra om det finns riskfaktorer för njurcancer.

Röntgen
Man tar en eller flera röntgenbilder på njuren/njurarna för att lokalisera abnormiteter. Viss röntgen kräver att man injicerar ett speciellt “spårmaterial” (färgämne eller en lågradioaktiv isotop) i patientens blodomlopp.

Datortomografi (CT-scanning)
CT-scanning är en typ av röntgenprocedur som ger tredimensionella bilder i genomskärning av inre organ och körtlar. Den kan upptäcka tumörer och i vissa fall också lymfkörtlar som förstorats av cancer.

Magnetresonansröntgen (MRI scan)
Vid en MRI-scanning använder man stora magneter för att projicera magnetiska vågor genom kroppen och skapa datorgenererade bilder i genomskärning av inre organ.

Ultraljud
Vid ultraljud använder man ljudvågor som projiceras in i kroppen för att skapa bilder av inre organ, strukturer och tumörer. Vid denna procedur appliceras en gelé på patientens bäcken och över njurområdet och en liten apparat som sänder ut ultraljudspulser förs över området. Den bild som produceras visas på en monitor.

Intravenös urografi (IVP)
Vid intravenös urografi (IVP) injicerar man ett färgämne som innehåller jod genom en ven i armen in i blodomloppet. Färgämnet samlas efter ett tag i urinsystemet där det förbättrar kontrasten för röntgenbilder och ger klara bilder av njurarna, urinledarna och urinblåsan. Genom att visas som vit på den svarta röntgenbilden kan man med IVP upptäcka tumörer och skador som orsakats av en tumör i njuren.

I vissa fall kan läkaren kräva ett arteriogram eller venacavagram av blodkärlen som försörjer njurarna, för att undersöka om det finns tumörer i de anslutande artärerna och venerna.

Lungröntgen
Man kan använda vanlig lungröntgen för att upptäcka njurcancer som spridit sig (metastaserat) till lungorna eller bröstskelettet.

Skelettscintigrafi
Denna isotopprocedur används för att upptäcka spridningen (metastasen) av cancer i skelettet när man misstänker att det finns aggressiva tumörer. Vid en skelettscintigrafi injiceras en liten mängd lågradioaktivt material i en ven i armen. Detta material avslöjar metastatisk cancer, samt även andra sjukdomar som inte är förknippade med cancer i skelettet.

Laboratorietester
Man utför ett eller flera laboratorietester för att bekräfta njurcancer.

Urinanalys
Mer än hälften av alla patienter med njurcancer har blod i urinen (hematuri). Ofta visar sig blodet i små mängder eller är utspädd i urinen så att det inte kan ses med blotta ögat (kallat mikroskopisk hematuri). För att upptäcka hematuri tas ett kemiskt urinprov. Celler som hittas i urinen undersöks under ett mikroskop för abnormaliteter. Denna procedur kallas för urincytologi.

Blodprover
En annan laboratorieprocedur som används för njurcancerdiagnos är kemisk analys av patientens blod. Dessa tester visar om följande tillstånd finns, vilka kan indikera cancer:

• Anemi (för få röda blodkroppar; orsakat av brist på erytropoetin, ett vanligt cancersymtom).
• Polycytemi (för många röda blodkroppar; ibland är orsaken cancertumörer i njuren vilket utlöser uppkomsten av erytropoitin [EPO], ett hormon som ökar produktionen av röda blodkroppar i ryggmärgen)
• Hyperkalcemi (höga nivåer av kalcium i blodet) och höga leverenzymvärden

Cystoskopi
Blod i urinen kan bero på andra hälsoproblem som njurstenar eller traumatisk njurskada, så läkaren kan rekommendera en cystoskopi för att exakt fastställa var den inre blödningen uppstått. Vid cystoskopi förs ett långt, tunt, stelt eller flexibelt mikroskop in genom urinröret och in i urinblåsan. Läkaren undersöker sedan visuellt urinröret och urinblåsan för att lokalisera blödningen.

Utsugning med tunn nål
Njurcancertumörer består av cancerceller (maligna celler) som växer till en massa. Om man upptäcker en tumör på en bild eller genom andra procedurer kan man ta ett cellprov för undersökning i mikroskop.

Läkare undviker vanligtvis att utföra nålbiopsi vid misstanke om tumör i njuren på grund av risken för blödning eller andra komplikationer. Vissa tumörer innehåller en vätskefylld cysta. Man kan dra ut en liten mängd av denna vätska ur cystan för undersökning av en patolog för identifiering av cancerceller. Utifrån detta kan läkaren fastställa en lämplig behandlingsplan. En liknande teknik kan användas för att ta ett prov av fast vävnad från en tumör utan cysta, även om den tekniken inte används ofta.

Patologi
Celler som utgör njurcancertumörer kan delas upp i fyra kategorier som baseras på utseende vid undersökning i mikroskop:

• Klar cell
• Kornig cell
• En både klar och kornig cell
• Sarkomatoid eller spindeltyp

De flesta studier rekommenderar att man med hjälp av cancercellstyp fastställer sjukdomens relativa aggressivitet.

I ett mikroskop är klara cancerceller de minst abnorma. De är runda eller polygonformade och innehåller mycket fett och socker. Tumörerna de producerar skiftar färg från gult till orange. De klara cancercellerna förväntas inte sprida sig och svarar vanligtvis bättre på behandling.

Men få tumörer innehåller bara klara celler. Mörkare och kornigare celler förekommer oftast i viss utsträckning. De har en större, mörkare kärna och är fulla av små rosa korn som kallas mitokondrier. Tumörerna de producerar skiftar oftast färg från gråa till vita. Mitokondrier är små, ovala enheter som producerar energi för celltillväxt. Förekommer de är det oftast frågan om en aggressivare cancerform.

Tumörer som innehåller både klara och korniga celler anses vara blandade. Detta är den vanligaste formen av njurcancer och indikerar den aggressivaste formen av njurcancer.

För blandade tumörer som innehåller spindelformade, sarkomatoida celler är prognosen dystrast. Även om tumörer som bara består av spindelceller är ovanliga, indikerar faktumet att det finns spindelceller att cancern växer och sprider sig snabbt.

Graden på cancercellen är en bedömning av dess utseende jämfört med en normal och frisk cell. Analysen görs med en skala från 1 till 4: njurcancerceller av grad 1 skiljer sig bara lite från normala njurceller, sprider sig vanligtvis sakta och svarar bra på behandling. Njurcancerceller av grad 4 ser extremt mycket annorlunda ut och indikerar en aggressiv cancer med dåliga prognoser.

Anmälaren Vid: Under Construction
Sist Anmälaren:
tillbaka till toppen

Njurcancer (fortsatt...)