Hem    Om oss    Sök     Guide   FrÃ¥ga doktorn (engelska) Kontakta oss Medicinsk expertpanel

Njursten


Operation, Förebyggande


Utvecklat och kontrollerat av läkare
Läkare Rådgivande Ta upp på en lista
Ursprungskälla: www.urologkanalen.com
Ursprungsdatum: 19 Nov 2005
Sist Anmälaren:

Operation

Om en njursten inte förflyttar sig genom urinledaren inom 30 dagar, måste en operation övervägas. Urologer använder många olika procedurer för att sönderdela, ta bort eller avleda njurstenar.

Artikeln fortsätt nedan ↓

Ureteroskopi—Denna procedur används för att ta bort eller sönderdela (fragmentera) stenar som finns i urinledarens nedre del. Ett fiberoptiskt instrument som pÃ¥minner om ett lÃ¥ngt tunt teleskop (ureteroskop) förs in genom urinröret och passerar genom urinblÃ¥san och därefter upp i urinledaren till stenen. När stenen lokaliserats tar urologen antingen bort den med en liten korg som förs in genom ureteroskopet (kallat korgextraktion) eller delar upp stenen med en laser eller liknande enhet. Fragmenten passerar sedan ut spontant. Ureteroskopi utförs med total eller lokal bedövning pÃ¥ en dagpatient.

Litotripsi—Denna metod är effektiv för stenar i njurbäckenet eller övre urinledaren. Man använder ett instrument, en maskin eller en sond för att dela upp stenen i smÃ¥ partiklar som kan passera den naturliga vägen. Litotripsi är inte lämpligt för patienter med mycket stora stenar eller med andra sjukdomar.

  • Ultraljudslitotripsi innebär att högfrekventa ljudvÃ¥gor sänds ut genom en elektronisk sond som sätts in i urinledaren för att sönderdela njurstenarna. Fragmenten passerar ut den naturliga vägen eller tas bort pÃ¥ kirurgisk väg.
  • Elektrohydraulisk litotripsi (EHL) bestÃ¥r av en flexibel sond som delar upp smÃ¥ stenar med elektriska tryckvÃ¥gor. Sonden placeras nära stenen genom ett flexibelt ureteroskop. Fragmenten passerar ut den naturliga vägen eller extraheras. EHL kräver totalbedövning och kan användas för att sönderdela stenar i hela urinsystemet.
  • Extrakorporal stötvÃ¥gslitotripsi (ESVL) innebär att högfokuserade impulser projicerade frÃ¥n utsidan av kroppen pulvriserar stenar överallt i urinvägarna. Stenarna reduceras oftast till sandliknande korn som kan passera ut i patientens urin. Vid stora stenar kan det krävas flera ESVL-behandlingar. Metoden bör inte användas vid struvitstenar eller pÃ¥ gravida kvinnor.

Patienter som genomgår litotripsi får lugnande medel och total eller lokal bedövning och behandlingen tar ca en timme. Det kan krävas mer än en behandling.

Perkutan nefrolitotomi (PNL)—Denna kirurgiska behandling utförs i narkos. Perkutan (dvs. genom huden) borttagning av njurstenar (litotomi) utförs via den rakaste vägen till stenarna genom njuren. Man använder en nÃ¥l och en guidelina för att komma Ã¥t stenarna. Kirurgen fäster sedan olika katetrar pÃ¥ guidelinan och in i njuren och hanterar de kirurgiska instrumenten genom katetrarna till fragmenten och tar bort njurstenarna. Denna metod tar bort stenarna bättre än med tryckvÃ¥gslitotripsi vid behandling av medelstora till stora stenar. Proceduren kräver vanligtvis inläggning pÃ¥ sjukhus och de flesta patienter Ã¥terupptar sina vardagsaktiviteter inom tvÃ¥ veckor.

Ureteroskopisk stenextraktion—Denna metod utförs med totalbedövning för att behandla stenar i urinledarens mitt och nedre del. Ett litet fiberoptiskt instrument (ureteroskop) förs in i urinröret och via urinblÃ¥san in i urinledaren. SmÃ¥ stenar tas bort och stora stenar fragmenteras med en laser eller liknande apparat. Ett litet rör kan finnas kvar i urinledaren nÃ¥gra dagar efter behandlingen för att hjälpa tillfrisknandet och förhindra blockering vid svullnad eller kramp.

Öppen kirurgi—Denna procedur kräver totalbedövning. Ett snitt görs i patientens flank och stenen tas ut genom ett snitt i urinledaren eller njurbäckenet. De flesta patienter kräver en längre sjukhusvistelse och Ã¥terhämtningen tar flera veckor. Denna procedur används numera sällan för njurstenar.

Förebyggande

Förebyggande av njurstenar beror på vilken typ av sten som skapats, underliggande kemiska riskfaktorer och patientens villighet att genomgå en lång förebyggandeplan. Patienten kan ombes att göra förändringar i sin livsstil, som t ex ökat vätskeintag och ändrad dieten. Lemonad med pressad citron är en bra citratkälla och kan rekommenderas som ett alternativ till vatten. Man kan också rekommenderas att minska intaget av kött och salt, samt mat som innehåller mycket oxalat (t ex grönbladiga grönsaker, choklad, nötter) i dieten. Mediciner kan skrivas ut och det kan vara nödvändigt med behandling av den underliggande orsaken till att njurstenar bildas.

24-timmars urintest
Effektiva förebyggande åtgärder grundas på patientens kemiska riskfaktorer, vilket ofta kan upptäckas med ett 24-timmars urintest och ett blodprov.

  1. Patienten silar sin urin för att samla upp stenar för kemisk analys.
  2. Läkaren tar ett blodprov för att bedöma innehållet av serumkalcium, urinsyra, fosfat, elektrolyter och bikarbonat.
  3. Urinen samlas upp under en 24-timmarsperiod och analyseras för kalcium, citrat, urinsyra, magnesium, fosfat, natrium, oxalat, pH (syranivå), och total volym.

Läkaren utvärderar informationen och rekommenderar förändringar i dieten, tillskott och mediciner för att minimera risken för att utveckla njurstenar. 24-timmarsurintestet kan repeteras flera månader efter att behandlingen påbörjats för att fastställa behandlingens framgång och justeringar som bör göras. Följer man strikt dessa instruktioner och testar sig regelbundet kan det markant reducera risken för framtida stenbildningar.

Anmälaren Vid: Under Construction
Sist Anmälaren:
tillbaka till toppen


Njursten (fortsatt...)

Ã-versikt, Typer
Orsaker och riskfaktorer, Symtom
Diagnos
Behandling
Operation, Förebyggande
Alternativ behandling
Saturday, Jul 31, 2010
Google
Urologkanalen
Web


F & S - Fråga doktorn
(engelska)


Människor
Med Fass.se har du tillgång till Sveriges mest omfattande läkemdelsinformation. Sök läkemedel. Skriv läkemedlets namn eller första bokstaven.

allmänhet
förskrivare
djurläkemedel