Njursten

Operation, Förebyggande

Operation

Om en njursten inte förflyttar sig genom urinledaren inom 30 dagar, måste en operation övervägas. Urologer använder många olika procedurer för att sönderdela, ta bort eller avleda njurstenar.

Ureteroskopi—Denna procedur används för att ta bort eller sönderdela (fragmentera) stenar som finns i urinledarens nedre del. Ett fiberoptiskt instrument som påminner om ett långt tunt teleskop (ureteroskop) förs in genom urinröret och passerar genom urinblåsan och därefter upp i urinledaren till stenen. När stenen lokaliserats tar urologen antingen bort den med en liten korg som förs in genom ureteroskopet (kallat korgextraktion) eller delar upp stenen med en laser eller liknande enhet. Fragmenten passerar sedan ut spontant. Ureteroskopi utförs med total eller lokal bedövning på en dagpatient.

Litotripsi—Denna metod är effektiv för stenar i njurbäckenet eller övre urinledaren. Man använder ett instrument, en maskin eller en sond för att dela upp stenen i små partiklar som kan passera den naturliga vägen. Litotripsi är inte lämpligt för patienter med mycket stora stenar eller med andra sjukdomar.

• Ultraljudslitotripsi innebär att högfrekventa ljudvågor sänds ut genom en elektronisk sond som sätts in i urinledaren för att sönderdela njurstenarna. Fragmenten passerar ut den naturliga vägen eller tas bort på kirurgisk väg.
• Elektrohydraulisk litotripsi (EHL) består av en flexibel sond som delar upp små stenar med elektriska tryckvågor. Sonden placeras nära stenen genom ett flexibelt ureteroskop. Fragmenten passerar ut den naturliga vägen eller extraheras. EHL kräver totalbedövning och kan användas för att sönderdela stenar i hela urinsystemet.
• Extrakorporal stötvågslitotripsi (ESVL) innebär att högfokuserade impulser projicerade från utsidan av kroppen pulvriserar stenar överallt i urinvägarna. Stenarna reduceras oftast till sandliknande korn som kan passera ut i patientens urin. Vid stora stenar kan det krävas flera ESVL-behandlingar. Metoden bör inte användas vid struvitstenar eller på gravida kvinnor.

Patienter som genomgår litotripsi får lugnande medel och total eller lokal bedövning och behandlingen tar ca en timme. Det kan krävas mer än en behandling.

Perkutan nefrolitotomi (PNL)—Denna kirurgiska behandling utförs i narkos. Perkutan (dvs. genom huden) borttagning av njurstenar (litotomi) utförs via den rakaste vägen till stenarna genom njuren. Man använder en nål och en guidelina för att komma åt stenarna. Kirurgen fäster sedan olika katetrar på guidelinan och in i njuren och hanterar de kirurgiska instrumenten genom katetrarna till fragmenten och tar bort njurstenarna. Denna metod tar bort stenarna bättre än med tryckvågslitotripsi vid behandling av medelstora till stora stenar. Proceduren kräver vanligtvis inläggning på sjukhus och de flesta patienter återupptar sina vardagsaktiviteter inom två veckor.

Ureteroskopisk stenextraktion—Denna metod utförs med totalbedövning för att behandla stenar i urinledarens mitt och nedre del. Ett litet fiberoptiskt instrument (ureteroskop) förs in i urinröret och via urinblåsan in i urinledaren. Små stenar tas bort och stora stenar fragmenteras med en laser eller liknande apparat. Ett litet rör kan finnas kvar i urinledaren några dagar efter behandlingen för att hjälpa tillfrisknandet och förhindra blockering vid svullnad eller kramp.

Öppen kirurgi—Denna procedur kräver totalbedövning. Ett snitt görs i patientens flank och stenen tas ut genom ett snitt i urinledaren eller njurbäckenet. De flesta patienter kräver en längre sjukhusvistelse och återhämtningen tar flera veckor. Denna procedur används numera sällan för njurstenar.

Förebyggande

Förebyggande av njurstenar beror på vilken typ av sten som skapats, underliggande kemiska riskfaktorer och patientens villighet att genomgå en lång förebyggandeplan. Patienten kan ombes att göra förändringar i sin livsstil, som t ex ökat vätskeintag och ändrad dieten. Lemonad med pressad citron är en bra citratkälla och kan rekommenderas som ett alternativ till vatten. Man kan också rekommenderas att minska intaget av kött och salt, samt mat som innehåller mycket oxalat (t ex grönbladiga grönsaker, choklad, nötter) i dieten. Mediciner kan skrivas ut och det kan vara nödvändigt med behandling av den underliggande orsaken till att njurstenar bildas.

24-timmars urintest
Effektiva förebyggande åtgärder grundas på patientens kemiska riskfaktorer, vilket ofta kan upptäckas med ett 24-timmars urintest och ett blodprov.

1. Patienten silar sin urin för att samla upp stenar för kemisk analys.
2. Läkaren tar ett blodprov för att bedöma innehållet av serumkalcium, urinsyra, fosfat, elektrolyter och bikarbonat.
3. Urinen samlas upp under en 24-timmarsperiod och analyseras för kalcium, citrat, urinsyra, magnesium, fosfat, natrium, oxalat, pH (syranivå), och total volym.

Läkaren utvärderar informationen och rekommenderar förändringar i dieten, tillskott och mediciner för att minimera risken för att utveckla njurstenar. 24-timmarsurintestet kan repeteras flera månader efter att behandlingen påbörjats för att fastställa behandlingens framgång och justeringar som bör göras. Följer man strikt dessa instruktioner och testar sig regelbundet kan det markant reducera risken för framtida stenbildningar.

Anmälaren Vid: Under Construction

tillbaka till toppen

Njursten (fortsatt...)