Urinrörscancer

Behandling, Prognos

Behandling

Behandlig av urinrörscancer beror på sjukdomsfasen, var sjukdomen finns någonstans samt patientens ålder, kön och allmänna hälsa. Alternativen är cellgiftsbehandling, strålning och operation. Eftersom urinrörscancer ofta är invaderande är operation den rekommenderade behandlingsmetoden. Cellgiftsbehandling och strålning används ofta som kompletterande behandlingar.

Operation
De kirurgiska behandlingsmetoderna beror på cancerns stadium och placering. Operation utförs vanligtvis under narkos. Urinrörscancer i ett tidigt stadium behandlas med fulgurering (eliminering av cancerceller med en stark elektrisk ström) och laserbehandling (eliminering av cancerceller med en smal stråle av koncentrerat ljus).

De procedurer som utförs vid avancerade fall omfattar följande:

• Borttagning av urinblåsan och urinröret (cystouretrektomi)
• Borttagning av delar av penis (partiell penektomi)
• Borttagning av penis, urinröret och penisroten (radikal penektomi)
• Borttagning av urinblåsan och prostatan (cystoprostatektomi)
• Borttagning av cancerdrabbade lymfkörtlar (lymfkörtelsresektion)
• Borttagning av urinblåsan, urinröret och vaginan (främre bäckenexenteration)

Vid partiell penektomi, radikal penektomi eller främre exenteration utförs ytterligare kirurgiska procedurer för att rekonstruera de reproduktiva organen. Om urinblåsan och urinröret tas bort utförs en urinvägsavledning för att urinen skall kunna passera.

Komplikationer vid operation inkluderar följande:

• Omvänd reaktion vid bedövning
• Tarmvred
• Inkontinens
• Infektion
• Dödsfall (cirka 1 – 2 % av fallen)
• Återfall (hos cirka 50 % av fallen)
• Vävnadsdöd (nekros)
• Urinrörsförträngning (striktur) eller falsk gång (fistel)

Strålning
Man kan använda strålning i kombination med operation vid avancerad urinrörscancer, eller som en primär behandling för tidig urinrörscancer som inte är invaderande. Vid strålning använder man högenergistrålar från en maskin utanför kroppen (kallat för extern strålning) eller kirurgisk implanterade radioaktiva kapslar (kallat brakybehandling) för att förstöra cancerceller. Extern strålning och brakybehandling används ibland samtidigt.

Extern strålning innebär vanligtvis behandling 5 dagar i veckan i cirka 6 veckor. Brakybehandling inbegriper kirurgisk implantering av kapslarna, vilka blir inaktiva efter hand och stannar kvar i kroppen.

Bieffekterna vid strålning orsakas av eliminering av frisk vävnad och inkluderar följande:

• Felaktig sammanläkning som resulterar i en falsk gång i urinröret (fistel)
• Hudirritation (liknande solbränna)
• Diarré
• Trötthet
• Inflammation i urinblåsan (cystit)
• Förträngning i urinröret (striktur; gör att urineringen försvåras)
• Kväljningar

Cellgiftsbehandling
Cellgiftsbehandling innebär att använda läkemedel för att eliminera cancerceller. Det är en systemisk behandling (dvs. förstör cancerceller i hela kroppen) och ges som tablett eller injektion. Medicinerna används ofta i kombination för att förstöra urinrörscancer som har metastaserat. Ofta använda läkemedel är cisplatin (Platinol®), vincristin (Oncovin®), och metotrexat (Trexall®). Bieffekterna omfattar följande:

• Anemi/blodbrist (orsakar trötthet, svaghet)
• Kväljningar och kräkningar
• Aptitförlust (anorexi)
• Hårförlust (alopeci)
• Munsår
• Ökad risk för infektion
• Andnöd
• Kraftig blödning eller blåmärken

Prognos

Procenten överlevande i fem år vid icke-invaderande urinrörscancer som behandlas kirurgiskt eller med strålning är cirka 60 %. Procenten återfall vid invanderande urinrörscancer som behandlas med operation, cellgiftsbehandling och strålning är sammanlagt mer än 50 %. Tidig diagnos och behandling ökar chansen att sjukdomen botas.

Förebyggande åtgärder

Man kan inte förebygga urinrörscancer.

Anmälaren Vid: Under Construction

tillbaka till toppen

Urinrörscancer (fortsatt...)